Beatrice Ask svarar Kampanjen

Justitieminister Beatrice Ask har svarat Kampanjen Stoppa Våldtäkterna. Hon lovar förbättringar och framhåller att regeringen nu överser såväl lagstiftning som bemötandet av våldtäktsoffer. Ask sade tidigare i höst att det var för tidigt att ta ställning till en samtyckeslag. Kanske har vi en liten del i att frågan nu ligger på bordet. Oavsett detta så avvaktar vi med skepcis de löften om åtgärder som presenteras. Samtidigt så måste vi fortsätta kampen mot sexism och det klassamhälle som när den. Däri ligger också den verkliga nyckeln till att göra upp med sexismen i rättsväsendet. Läs Beatrice Asks svar genom att klicka vidare. 

Till Kampanjen Stoppa Våldtäkterna
 
Tack för brevet.
 
Min utgångspunkt är att sexualbrottslagstiftningen ska skydda barn och vuxna mot alla former av sexuella kränkningar. Respekten för varje människas absoluta rätt till integritet och självbestämmande måste värnas och vara tydlig.
 
Frågorna om lagstiftning avseende sexualbrott och inte minst våldtäktsbestämmelsen är komplicerade till sin natur och har en särskild problematik i form av gränsdragnings- och bevissvårigheter.
 
För mig är det självklart att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Ska man ha sex är utgångspunkten rimligen att man är överens om saken. I praktiken är det däremot svårare och när det handlar om lagstiftning riktigt besvärligt. Ett beteende som är naturligt och önskvärt i en situation där de inblandade deltar frivilligt, kan om samma beteende sker mot någons vilja betraktas som en allvarlig kränkning och därmed mycket straffvärd.
 
Våldtäktsmål innebär redan i dag att rättsväsendet har att hantera svåra bevisfrågor, t.ex. i mål där gärningsmannen invänder att brottsoffret samtyckt till samlag men kvinnan å andra sidan uppger att hon känt sig hotad eller tvingad till sex. Hur bevisar man, utan vittnen, att båda parter varit överens om eller inte överens om att ha sex?
 
Frågan om en eventuell samtyckesreglering är komplicerad. Jag har tidigare i olika sammanhang aviserat att arbetet med att utvärdera sexualbrottslagstiftningen kommer att inledas i år. De närmare formerna för hur utvärderingen ska genomföras övervägs nu inom Regeringskansliet, men jag kan redan nu nämna att i uppdraget kommer att ingå att analysera och överväga frågan om en eventuell samtyckesreglering.
 
För mig är det viktigaste målet att skapa ett starkt och väl fungerande skydd mot sexuella kränkningar och övergrepp av olika slag. En lagstiftning som stämmer överens med samhällets värdegrund och som kan tilllämpas på ett tydligt och rättssäkert sätt. Jag är inte beredd att i dag ta ställning till vilken teknisk lösning som bör väljas för att nå det målet. Den kommande utredningen ska noggrant få analysera frågorna först.
 
Som ni framhåller är förändringar i lagstiftningen inte det enda verkningsfulla sättet att komma till rätta med svårigheterna att utreda och lagföra sexualbrott. Det krävs också andra insatser.
 
Regeringen vidtar en mängd åtgärder för att förbättra kvaliteten i utredningar av misstänkta sexualbrott. Förutom de stora utbildningsinsatser som redan gjorts inom rättsväsendet har Brottsoffermyndigheten fått  regeringens uppdrag att genomföra ett utbildningsprogram riktat till rättsväsendets myndigheter. Syftet med programmet är att öka kunskapen om sexualbrottsoffer och förbättra bemötandet av dessa brottsoffer.
 
Vidare har Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) haft regeringens uppdrag att utarbeta ett nationellt program för hälso- och sjukvården avseende omhändertagandet av offer för sexualbrott. Ett av de viktigaste syftena med uppdraget har varit att utarbeta rutiner för hur provtagning och dokumentation ska genomföras för att rättsväsendets beslutsunderlag ska bli så fullständigt och ändamålsenligt som möjligt. Uppdraget har redovisats i form av en handbok med en tillhörande praktisk guide. Handboken är utformad att användas som läromedel såväl inom hälso- och sjukvården som i rättsvårdande myndigheter.
 
Jag kan också berätta att Rikspolisstyrelsen håller på att arbeta fram en metodhandbok för utredning av brott i nära relationer, i vilken även våldtäkt kommer att ingå som en särskild brottstyp.
 
Slutligen kan jag nämna att det i examensordningen för juristutbildningen förts in skrivningar om krav på förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom de mänskliga rättigheterna. Däri ingår också kunskap om mäns våld mot kvinnor.
 
Vänlig hälsning
 
Beatrice Ask
________________________________
Justitieministern
Justitiedepartementet
Regeringskansliet
E-post: registrator@justice.ministry.se
Explore posts in the same categories: Kampanjen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: